Invandring och normalisering av rasism: Diskursiva skiften i svensk politik och svenska medier 2010-22

Detta forskningsprojekt undersöker normaliseringen av rasistiska och främlingsfientliga yttranden i den svenska offentligheten. Mer specifikt riktas fokus mot hur politiska aktörer och medier gradvis anammat rasistiska/främlingsfientliga tankefigurer och språkbruk i relation till invandring och invandrare.

Projektet ligger under Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. 

Vardagsnationalism under coronapandemin. En utforskning av vardagsnationalistiska praktiker i det svensk-finska gränsområdena

The purpose of this project is to investigate nationalism in the wake of the Covid-19 pandemic. The pandemic has transformed the borders in the Nordics from being largely symbolic (pre-pandemic) to clearly demarcated (2020) to practically closed (2021). The project focuses on the ‘ordinary citizen’ in Haparanda-Tornio and how individuals engage with nationalism in their daily lives in the pandemic.

  • Projektbeksrivning:
  • Projektledare: Katrina Gaber

Finansiär: Vetenskapsrådet 3 600 000 SEK. 

Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem"

2022 är det ett sekel sedan Statens institute för rasbiologi öppnade. Det fysiska arvet från institutet består av omkring 12000 foton, av vilka majoriteten är på samer, samt brev, dokument och mätningar av människor. På Uppsala universitet, och på många andra statliga institutioner i Sverige finns mänskliga kvarlevor av samer. Detta projekt utforskar hur samiska samhället och individer kan relatera till (im)materiella minnen, med stöd av akademisk forskning och praktik samt med utveckling av forskningsetik för att innefatta urfolksperspektiv – samiska perspektiv. 

Finansiär: Vetenskapsrådet, 6 120 000 kr. 

Vit nostalgi. Hemhörighetens och tillhörighetens politik

Radikalnationalism är på frammarsch på flera håll i världen. Dess framgångar tycks rida på en våg av politisk nostalgi: en längtan tillbaka till en föreställd plats och tid i det förflutna då livet var enklare och folket lyckligare. Projektet syftar till att 1) skapa ny kunskap om hur vit nostalgi uttrycks och sprids genom radikalnationalistisk kulturproduktion och 2) spåra i vad grad politisk nostalgi och radikalnationalistiska åsikter vunnit insteg i huvudfårans politiska kultur och det offentliga samtalet.

Finansiär: Vetenskapsrådet 3 988 000

Arga vita män?

Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner​.

Finansiär: Vetenskapsrådet (ca 4 000 000 kr).

Drömmen om automatiserad neurobiologisk krigsföring: Den amerikanska militären och framtidens krig

Inom den amerikanska säkerhetssektorn har neurobiologiska idéer om krig, våld och radikalisering alltmer kommit att sammanlänkas med teknologi om artificiell intelligens. Projektet undersöker vad denna sammankoppling gör politiskt möjligt: hur den definierar den mänskliga hjärnan som ett hot i sig, öppen för automatiserad extern påverkan; hur den legitimerar en ökad säkerhetisering av liberala samhällen samt vilka tekniker till övervakning och mänsklig påverkan som utlovas.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 3 150 000 kr

Metodologiska laboratorier

Syftet med projektet är att utveckla etiskt och vetenskapligt hållbara metoder, för att mäta diskriminering på grund av ras, etnicitet och religion på nationell nivå.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 5 000 000 kr.

En studie om muslimska kvinnors erfarenheter av islamofobi och deras arbete med konst och aktivism

This project aims to gain deeper knowledge on Muslim women’s experiences of Islamophobia and their strategies of coping, negotiating and resisting stereotypical discourses on Muslims in Sweden. The second part of the aim of this project is to understand how Muslim women make use of creative artistic methods such as mural artwork, theatre, and poetry in order to claim their voice, and sometimes counter stereotypical notions that persist of them within the Swedish society. 

Finansiär: Vetenskapsrådet, 2 638 000 kr. 

Koloniala dåtider, koloniala samtider – Nation, territorium och expansionsfront i det samtida Brasilien

Projektet utforskar kategorin índio i föreställningar om Brasilien, i det förflutna såväl som i samtiden. Genom att undersöka både idén om índion som ett nationens mytiska ursprung, och hur sådana bilder aktiveras inte bara i koloniala diskurser utan också i indigen dekolonial mobilisering.

Finansiär: Projektet har finansierats av Hilding Svahns fond för Latinamerikastudier samt Riksbankens Jubileumsfond.

   

Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat 

Med vår grund i  urfolks- och genusperspektiv, urfolksmetodologier/teorier, rasismforskning och i en tvärvetenskaplig miljö med humaniora, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap, och med ledning av forskare som själva är urfolk bedriver vi forskning och utvecklar även tekniska, sociala och sociotekniska innovationer och lösningar i förhållande till de utmaningar som följer med klimatförändringar och beroende av fossila bränslen.

Finansiär: FORMAS Dnr 2017-01923, inom det Nationella forskningsprogrammet om klimat. Projektet  samverkar med ”Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi”, FORMAS framtida forskningsledare Dnr 2016-01039, också under ledning av May-Britt Öhman. 

Produktionen av deporterbarhet: Ensamkommande minderårigas asylprocesser

Projektet undersöker ensamkommande minderårigas asylprocesser i Sverige, med fokus på hur asylsökande barn blir deporterbara. Därmed undersöker projektet också hur den juridiska kategorin ”barn” fungerar i asylprocessen, och i relation till inkludering och exkludering.

Projektdeltagare: Anne Kubai (Projektledare, Södertörns högskola), Patricia Lorenzoni (Cemfor, Uppsala universitet)

Finansiär: Vetenskapsrådet (projektbidrag för forskning om rasism)

Pandemi i det arktiska Norr

Unikt forskningsprojekt om pandemin i Norrbotten
En supradisciplinär och tvärvetenskaplig datainsamling om erfarenheter, resiliens och social mobilisering under Covid19 pandemin med fokus på Norrbottens län.

Projektbeskrivning
Finansiär: LTU, enheten för historia vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle,  har tilldelats 3,089 miljoner SEK av forskningsrådet FORMAS, för ett tolv månader långt projekt för att samla kunskap och erfarenheter från den pågående pandemin. 

Projekledare: May-Britt Öhman, Docent i miljöhistoria, gästforskare, enheten för historia, LTU. Forskare vid CEMFOR.

Foto: Natalia Kollegova

Leva utan olja?!

Omprövande av relationer med land och vatten utifrån urfolks landbaserade expertis för övergång till ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Projektet bygger på tidigare projekt Finansierad av FORMAS, framtidens orskningsledare, Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi; Urfolks klimatstudier; SEEDBOX: an Environmental Humanities C ollaboratory och EU FP7 projektet Networking for Communications Challenged Communities (N4C) Architecture, Test Beds and Innovative Alliances.

Senast uppdaterad: 2022-04-13